Utflykten till Lubeck

Publicerat 2024-09-04

Eftersom det inte blev någon eskader till Lübeck i vintras så blev det att åka till just Lübeck för att köpa marsipan till familjen och äta en tysk Döner kebab…

Japp, det blev dyr marsipan och Döner totalt sett..men gott..OCH KUL!

Jag hade bokat MLFen för att jag skulle få öva lite på den och njuta av en något extra bekväm färd. Vädret verkade stämma på morgonen och TAFarna så bra ut. Jag hade lagt rutten som föreslogs förra året via ESMI – DISGO – CODAN– GIMRU – EDHL.

Daglig gjordes, bensin fylldes och så bar det iväg från ESML. Ropade upp Sweden och fick lov att lägga mig på 4000 fot direkt. Hade begärt FL065 i färdplanen, men 4000 med 2450 RPM kändes bekvämt och det höll jag hela vägen till någon minut innan Lübeck. Strax innan tyskt luftrum blev det något disigare men fortfarande >5km sikt. Jag hamnade med cumulus moln under mig och ett fint stratus lager ovan…mysigt. Lite regnskurar framför mig som jag körde runt. Det dröjde inte länge innan regnet kom ändå och det var i sig väldigt trevligt och gemytligt tyckte jag. Sikten var fin och det var faktiskt väldigt bekvämt.

–       Nu blir i alla fall MLFen ren, tänkte jag.

Autopiloten hade skött sig exemplariskt..fram tills nu.

I teoriboken vill jag minnas mig termen ”pilot induced ocsillations”. Det vill säga svängningar i höjdled framkallade av piloten. Helt plötsligt sjönk planet med en 50-80 fot, men jag lät autopiloten vara på och drog av lite på gasen för att motorn inte skulle varva upp och rikade på lite varvid den strax gjorde det omvända och gick upp till 50-80 fot för att sedan lägga sig på 4000 fot igen. Hmm..tänkte jag. Kan det vara sensorn för autopiloten regnet kan ha ”täppt till”. Ingen skada skedd utan det gick fint att flyga ändå. Regnet slutade för en stund och allt fungerade. När regnet återkom efter några minuter skedde samma sak och jag fick min tes återförstärkt att det nog var regnet som var boven i dramat. Och så höll det på ett tag men försvann när regnet försvann..
”Autopilot induced oscillations”..tänkte jag för migsjälv och skrattade lite med den torra humorn jag har.

Det hände inte så mycket i Langen Information annat än att fick den osedvanliga squawken 0006. Lustigt tyckte jag för att dom uttryckte det som ”tripple zero six”. Med en James Bondkänsla i kroppen ställde jag in 0006 och funderade en kort stund på att fråga om jag inte kunde få 0007…dock avstod jag klokt nog att fråga.

Jag flög inte exakt enligt rutten utan genade rätt friskt men fick ändå njuta av den vackra Danska (och Tyska) kustlinjen. Utöver att nyttja autopiloten så flög jag denna gången utan knäblock. Jag ville utmana mig själv tänkte jag och som sista väg så kunde jag använda mig av SkyDemons scratchpad (nothäfte) som man får om man swipe:ar från höger till vänster längst ner på skärmen. Dock fungerar den inte när man står på marken, vilket jag måste kika närmare på. Hur som haver, så behövde jag inte anteckna något utan när jag fick transponder eller frekvenser från ATC var jag snabb med att skriva in dem och läsa tillbaka. Det fungerade fint och blev ännu en ny milstople i min utveckling kände jag.

På tysk mark var det scattered låga moln (1100) med ytterligare en broken/overcast på 4000. Jag skönk till 1000 och det kändes bekvämt. Och nu blir det riktigt intressant och det som följer har varit otroligt lärorikt för mig…och något jag inte varit med om tidigare. Jag lämnade Langen och lyssnade av Lübeck ATIS och ropade upp Lübeck Tower med information Lima som jag fått via ATIS och jag fick klarering in via ”November” med ”wind 230 och 4 knots”. Perfekta förutsättningar!

Jag rapporterade in via November och fick därefter en instruktion att ”Confirm Right Hand Downwind due to inbound IFR”. Hmm..dom har ju som krav att separera VFR och IFR tänkte jag, med det finns ingen downwind utritad på varken SkyDemon, deras hemsida eller AD.

–       Ville han jag skulle stanna utanför CTR-zonen eller innanför?

–       Varför la han inte mig i ”holding”? Men vänta lite, det finns ju ingen ”holding point” för Lübeck!

Jag bekräftade och fortsatte in i CTR-zonen där jag fick en ny förfrågan ”Right Hand Downwind” som jag besvarade och dessutom bekräftade att jag hade ”contact with runway and traffic on final”. Då tänkte jag att det var OK att svänga bas varpå jag tillade ”Turning right base”.

–       “Negative!! That was not the instruction! Continue north!!”, fick jag som ett beskt och tydligt svar tillbaka.

Det gjorde jag och fortsatte på min ”fiktiva medvind”.

–       ”There is one more IFR on final”, kom det som tillägg.

Här blev jag själv lite sur och tänkte för mig själv, kunde dom inte sagt vilken turordning jag var och varit lite mera tydliga varpå jag såg den 2:a businessjet kärran ligga på en lång inflygning. På alla kontrollerade flygplatser jag har alltid fått veta vilken tur jag är på final och det var det som orsakade vårt missförstånd. Dessutom gav tornet mig en heading vid andra tillfället (continue north) vilket är MYCKET lättare än att säga ”downwind” som inte finns utritad.

Läxan blir att säger tornet inte vilken turordning du är på eller vilken heading dom vill du ska flyga, så ska jag fråga! Jag kommer inte godkänna downwind om något varv inte finns utsatt.

När den andra IFR kärran landat så fick jag klarering att landa bana 25 och jag bekräftade det 2 gånger och fick även en read-back på klareringen från tornet…2 gånger. Landningen gick fint och jag taxade via Charlie till en gräsplätt som var slät och fin. På vägen dit hade jag ett öppet samtal med tornet där han förklarade sin version och jag min. Vi båda ursäktade varandras brister och jag berättade vad jag hade förväntat mig och jag hoppas att dom lärde sig av situationen lika mycket som jag. Kändes riktigt fint att ha den konversationen och dom välkomnade mig varmt och kärleksfullt till Lübeck.

Jag parkerade, tog på mig den gulgröna västen och gick ut och tittade på sensorn till autopiloten. Den ser väldigt ”sliten” ut. Nästan som någon har sandpapprat bort färgen och i det pyttelilla hålet satt det det faktiskt lite skräp som inte fanns vid daglig tillsyn. Jag tog ett smalt smalt grässtrå och petade bort det samtidigt som jag blåste och vips så var hålet fritt. Detta måste varit orsaken till att autopiloten har betett sig lite märkligt. Vi får se på vägen hem tänkte jag…

Jag låste planet och gick ut till busshållplatsen som låg 100m utanför terminalen och tog buss 6 in till Altstadt (gamla stan) som tog 20 minuter och kostade EUR 3.40. Väl i Lübeck var det varmt, men fuktigt och ett härligt lugnt brus med nyfikna folk och en skön stadskärna. Fina små pitoreska gränder, byggnader och en riktig härlig tysk Hansastad som bara måste upplevas. Marsipan i mängder i alla dess tänkbara smaker och former köptes med till familjen (som inte alls är lika frälsta i marsipan som jag märkte jag).

Någon timme senare var det dags att åka hem. Det hade börjat regna i varierande skurar den senaste timmen, men himlen såg, trots detta,  flygbar ut. TAFarna visade scattered på 1500 vilket är helt OK för mig tänkte jag. Jag får väl ligga på 1500 i så fall. Stundom såg det lägre ut och regnet var av ”stratus”-karaktär (lätt och duggigt). Norrut var det mindre moln och METAR på EKCH/ESMS visade CAVOK, så det var ju bra.

Buss 6 tog mig till flygplatsen och efter säkerhetskontrollen så fick jag fylla i ett formulär som hade font 5 i typsnittsstorlek och jag hade glömt mina läsglasögon i planet (trodde jag) men i själva verket låg dom i väskan. Blind som jag var hittade jag dom inte utan fick kisandes skriva in alla uppgifter om MLFen och klubben eftersom det var första gången för MLF:en på Lübeck. Kul med två noviser på en ny flygplats tänkte jag…(Så det kommer en faktura till klubben om det och det dras väl på mitt konto. Smidigt!)

Väl i planet begärdes ”start-up clearance”, ”taxi” och ”engine run-up”. Fick åter taxi via ”Charlie” och hamnade mitt på banan (som är ca2200m lång). 1300 meter räcker gott och valde inte att back-tracka till början utan jag fick clear for take-off och ”right hand turn via November” som jag sedan läste tillbaka EXTRA tydligt och LÅNGSAMT och bekräftade det igen när jag var i luften tillsammans med att fråga om jag kunde lägga mig på 4000 fot vilket jag fick. Det lät dock som det inte var samma man som satt nu som tidigare.

Det hade slutat regna och himlen började klarna upp längre fram så 4000 fot var perfekt. Vackra sköljande tyska landskap byttes snart mot kustremsor och Langen Information gav mig den nu sedvanliga squawken 7466, som jag kände igen sedan tidigare tysklandsresor. Under Copenhagen info hände inte så mycket utan jag hade tid att jobba lite med Garmin och pilla lite med autopiloten som fungerade helt förträffligt fint. Så det lilla skräp tillsammans med regnet var orsaken för ditresans berg och dalbana. Väl i Sweden blev jag vänligt tillfrågad om jag kunde lägga mig ”2500 or below” för att undvika Copenhagen TMA och det kunde jag så klart. Jag valde 2500 fot med vredet på autopiloten, togglade ALT knappen till -500 fot och valde ”ALT” igen för att aktivera sjunket. Jag drog åter av lite på gasen och rikade och stilfullt vackert sjönk Skyhawken till 2500 prick och höll den höjden. Nu var jag över Höllviken-bukten, det var strålande sol, endast några få Cirrus och jag såg alla vackra hus med pool nedanför i ett fint rutmönster. Temperaturen var 18C så det var nog lite varmare på marken. Jag styrde mot ESML och sjönk till 1500 fot innan Malmö. Det kändes fint att vara ”hemma” igen och när MLF var avstängd ringde jag och stängde färdplanen och taxade in den i hangaren.

På vägen hem i bilen hade jag ett härligt lugn och jag tänkte att…Lübeck är definitivt ett måste på julen igen för att uppleva deras underbara julmarknad.. Någon som är på?

Categories: Nyheter